Chan-Wook Parks Hämndtrilogi

Jag fick för någon vecka sen ett tips av en mycket underbar och kunnig människa om bra asiatiska filmer. Bland dessa fanns tre filmer av regissören Chan-Wook Park, dessa heter, Sympathy For Mr.Vengeance, Oldboy och Sympathy For Lady Vengeance. Dessa hänger inte ihop och är inte uppföljare till varandra, det enda dem har gemensamt är att alla handlar om temat hämnd. Jag tänker inte skriva långa recensioner om alla dessa, utan jämföra dem pga deras likheter.

Sympathy For Mr. Vengeance
Här träffar vi en dövstum kille vid namn Ryu som har en mycket sjuk syster som är i behov av en ny njure för att överleva. Eftersom Ryu inte har speciellt mycket pengar tar det lång tid för honom att spara ihop för en njurtransplantation och väntelistan är väldigt lång. Han bestämmer sig då att gå till svarta marknaden för att hitta en njure. Han hittar ett skumt gäng som säger att om han betalar 10 miljoner Won(ca 63000 SEK) och ger dem en utav hans njurar så ska dem ge en njure till hans syster. Eftersom han inte ser någon annan utväg betalar han detta belopp och ger dem en utav sina egna njurar. Självklart sticker dem direkt efter dem plockat ur hans njure och kort efter ringer sjukhuset och säger att pga mirakulösa sammanträffanden kan hans syster få en ny njure inom en vecka, så länge han betalar 10 miljoner Won. Han har inte tid att spara ihop dessa pengar igen(han har nämligen fått sparken också) och ger sig ut på ett uppdrag med sin flickvän för att kidnappa sin chefs dotter och begära lösensumma.

Oldboy
Här får vi lära känna Oh Dae-Suh som blir kidnappad och inlåst i ett rum i 15 år. När han äntligen kommer ut hittar han en tjej som verkar lite väl intresserad och omständigheterna kring deras möte är extremt skumma. Kort efter får han veta att han har 5 dagar på sig att hitta sin kidnappare och förstå varför han blev kidnappad, annars dödar kidnapparen hans nyfunna flickvän. Oh Dae-Suh får igenom hela sitt förflutna och tar kontakt med gamla kompisar för att lista ut vem som kan ha gjort detta mot honom.

Sympathy For Lady Vengeance
Lee Guem-Ja sitter i fängelse i 13 och ett halvt år för kidnappning och mord av en liten pojke, ett brott som hon själv säger att hon inte begått, och ingen förstår hur en sån vacker och omtänksam kvinna kan ha gjort detta. När hon släpps startar hon jobba på en mästerplan för att sätta dit den riktiga mördaren, vilket inkluderar att träffa kvinnor som satt i fängelset samtidigt som henne och konstruera en pistol.


Så, jag kommer jämföra dessa filmer i Story, Karaktärer, Sympati och Hämnd. För att göra det enklare för mig kommer jag också förkorta titelarna till, Mr. V, och Lady. V


Story

Mr.V
Lite väl invecklat, inte alls svår att förstå men det tar väldigt lång tid innan filmen kommer igång på riktigt. Det är väldigt mycket som lämnas öppet för tolkning, som man inte orkar tänka på när man försöker hänga med i filmen. Annars är det här ett väldigt bra exempel på regissörens mörka humor som är så originell.

Lady.V
Så enkelt som det går att bli, det startar med att hon ska hitta den riktiga mördaren, och under filmens gång får vi se hur hon går tillväga. Enkelt att hänga med och allt pusslas ihop snyggt. Inte lika mycket mörk humor i denna men desto mer drama.

Oldboy
Här är det också simpelt, men roligare att hänga med eftersom det blir lite utav en deckarhistoria, nästan lite koreansk film noir för att överdriva. Jag ska inte säga att det pusslas ihop snyggt i den här filmen, här pusslas det ihop brutalt med sån kraft att jag höll på att ramla ur stolen.

Karaktärer

Mr.
V
Eftersom huvudkaraktären i denna film är dövstum, får vi inte sen sån stor omfattning om hur man agerar i sociala situationer mer än att stirra på läpparna och nicka med huvudet. Flickvännen är lite för mycket ibland, det blir aldrig någon riktig utveckling av henne, mer en total omvändning. Mannen som kräver hämnd är portätterad bättre än något kidnappningsoffer än jag någonsin sett. Vilken briljans, och slutet är så sjukt bra att man sitter och ler och sen kommer på sig själv med att bara en sinnessjuk person skulle le egentligen.


Lady.V
För er som har sett Kill Bill med Uma Thurman i huvudrollen vet ni att tjejer är otroligt häftiga när dem kräver hämnd med mord i sinnet. Däremot fanns det inte något direkt djuphet i Kill Bill, jämfört med denna film där det är så att om man hänger med riktigt noga kan man läsa karaktärens tankar i slutet. Det finns egentligen bara en karaktär i denna film, vi stöter på flera än i dem andra filmerna möjligtvis men filmen centreras BARA runt Lee Geum-Ja.


Oldboy
Oh Dae-Suh är också en extremt djup karaktär, vi lär oss verkligen att läsa honom under filmens gång. Han öppnar sig på ett sätt mot publiken som är så ovanligt men ack så fängslande. Flickvännen är väll egentligen mer av en kontrastroll som inte direkt tillför någonting mer än att gör Oh Dae-Suh mjukare. Kidnapparen är också otrolig som karaktär, så nonchalant som bara Gary Oldman kan vara.


Sympati

Mr.V
Här kände jag ingen eller nästan ingen sympati för karaktärerna. Jag hade svårt att se varför jag skulle känna sympati, men det kan också bero på att skildringen är otroligt verklig och man inte riktigt tog in allt man såg.


Lady.V
Ju mer som gick av denna film desto mer sympati kände jag för Lee Geum-Ja. I slutet av filmen var det nära på att jag försökte hoppa in i skärmen och ge henne en kram, och tillslut blev jag så tagen av hennes lidande att jag var tvungen att gråta lite.

Oldboy
I Oh Dae-Suhs fall kände jag en viss sympati, den fanns där men blev aldrig speciellt konkret, förns sista scenen. Där fängslades jag av både kidnapparen och Oh Dae-Suh till stor del.

Hämnd

Mr.V
Motivet var ju solklart i denna film, även fast jag inte är riktigt säker på om jag tyckte att hämnden var speciellt rättfärdigad. Titta på filmen så förstår ni precis vad jag menar.

Lady.V
Samma här, solkart motiv och hämnden är ljuv som man säger.

Oldboy
Jag är inte säker på att det ens fanns hämnd i denna film, för allt balanseras så väl. Men det finns ändå nått att hämta ur temat hämnd i denna film.


Allt som allt är detta tre extremt bra filmer av en regissör som jag utan tvekan jämför med Stanley Kubrick. Jag skulle rekommendera att titta på dem i denna ordning.

Sympathy For Mr. Vengeance
Mycket invecklad och därför jobbig att titta på. Näst bäst
Oldboy
Lite amerikaniserad och därför lätt att titta på. Tredje bäst
Sympathy For Lady Vengeance
Inte alls invecklad men mycket djup, vilket gör den njutbar och rolig att se. Bäst






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0